Det här är ett hyllningsinlägg till en av mina fina vänner som har det taggigt just nu.
Jag har en vän som är inte bara en vän, utan mer kan beskrivas som en kärleksenergi. Maddilur är underbar hela vägen i i själen. En sådan vän som är en gåva. Hon är konstnär och ibland ett geni, ibland blåst. Lite som jag, med andra ord. Vi träffades för galet många år sedan när vi båda läste svenska A på komvux. Det sade klick vid första blicken, och vi liksom flummade in oss i varandra omgående. Vi levde helt olika liv då, men det spelade liksom ingen roll. Hon hade stabilt förhållande och jag söp mest bara ner mig hela tiden, och trodde att man måste gå igenom hela jäkla myrstacken för att finna den där nålen. Våra livssituationer har förändrats genom åren men vänskapen har bestått. Med Maddilur kan jag sväva. Hon hänger med i mina dagdrömmar, fantasier och galna idéer. Hon förstår skönheten i drakar och konstiga väsen. Vi talar om skuggor, gudomlighet, valmöjligheter, lycka, livet, och vardagsmåsten. Vi hörs inte ofta, men när vi sammanstrålar så ilar det lugn genom min kropp. I kväll så bubblade vi lite snabbt på facebook-chatten, och som vanligt så blir det så knasigt, och så härligt. Den här obeskrivligt fina vännen får mig att skratta åt de mest bisarra ting, och kommentarer.
M: nu surfar jag galna möbler o dricker vin
och du??
Jag: Vad surfar du på för fina möbler?
M-et skickar mig denna bild

M: så jävla ful
Jag: Hahaha...helt groteskt jäkla ful. Jag vill ha den. Jag vill ha den mycket. Vad kostar den? En miljard?
M:jag vet inte
jag hoppas de brännt upp den
den är en styggelse
Jag: Jag kan inte sluta skratta ihjäl mig. Det är som att se på fisting....så jävla rubbat att ens komma på....
M: hahahahahaha
jag älskar dig mona!
vilket gott skratt jag fick
Jag är så glad att du finns i min sfär, fina Maddis-haddis. Du ger mig så mycket glädje. Jag beundrar din styrka att bryta upp från ditt äktenskap, kämpa för att få ihop en vardag, och samtidigt komma ihåg att andas. En dag är allt det träliga över!
Soffan är för övrigt på min önskelista. Jag vill ha den, badly. Vet inte var den ska stå, men det kommer jag nog på.
Första kursveckan är snart slut. Det har varit toppen. En massa roliga och lärorika föreläsningar. Nu vill jag hem till knoddisarna!
hej! ja det var fan multitaskning på hög nivå. han vet ju dock inte vad som skedde medan vi pratade. det är en hemlighet mellan mig och dattan. och bloggläsarna. hahaha!!!! kram från mt
SvaraRadera